Etikettarkiv: Älggräschampagne

Älggräschampagne (nästan alkoholfri och mousserande)

bild-1Soda av älggrässaft ger en blommig öl-pommac. Det bubblar och är friskt.  Det har karaktär och tar plats. Saftens sötma har sjunkit och nästan försvunnit – den har ersatts med den fermenterade kraften och bubblorna. Älggräsets smaker plockas fram på ett nytt sätt. Precis som vindruvorna som ändras via fermentering till vin och humle via sin fermentering till öl. Det är lätt att förstå att älggräset användes som smaksättare av mjöd och öl redan på medeltiden.

UPDATE:
Patric från http://asiatiskasmaker.wordpress.com/ fångade smaken på ännu ett sätt: ”som bittermandelläsk”. Och det är en viktig iaktagellse, inte bara sötman har sjunkit utan även körsbärssmaken har tonats ner rejält. Beskan i drycken har inslag av bittermandel. Gott.

Soda är kortfermentering av en söt dryck. Den får stå i två-tre dagar och växa till sig och kyls sen ner för att inte utvecklas vidare.

Soda kan göras på många sätt. Här startas den via en gingerbug – ingefärastart. Bubblande soda för söt dryck kommer från pre-kolsyra tiden då söta och syrliga drycker gjordes bubbliga via fermentering.

Här används den goda älggrässaften för att göra en mindre söt men smakrik dryck.

älggräs i landskap 1 (via mail)

Älggrässaften blandas med vatten till en bra smaknivå (börja med lite mindre vatten så att inte smaken blir blaskig i den färdiga ”champagnen”).
Gör drycken i ett stort plastkärl med stor öppning.
(Glasflaskor ska undvikas eftersom trycket kan bli så högt att de exploderar. Detta hände mig förra året. Ingen skadades men städprojektet blev stort.)

Men innan älggrässaften blandas till så måste ingefärastarten (gingerbug) odlas i minst en vecka. En fermenteringsmix för alkoholfria drycker – soda – som användes innan kolsyran tog över bubblorna i söta drycker.

Det här är min ett år gamla gingerbug i ”sovande” läge precis innan den väcks upp för att göra bubblande dryck. Jag har ingen gummiring till burken så den är inte helt tät.

gingerbug - ingefärastart

En gingerbug/ingefärastart hålls i liv i kylskåpet som en surdeg. Den får lite socker och omrörning ungefär en gång i veckan. Den tas fram ett par dar innan användning för att matas igång i lite värme och är redo för nästa dryck.

Gingerbug – Ingefärastart
En bit ekologisk ingefära
Socker
Vatten (som kokat och kallnat)
En glasburk med lock
En bit tyg för att ge skugga
Värme (startar vid ca 22 grader)

Ekologisk ingefära är nödvändig (jag har aldrig lyckats få igång vanlig ingefära). Skär ingefäran stor som en tumme i mindre bitar med skal och allt. Lägg den i den rengjorda burken och sockra och häll på vatten så att det täcker ingefäran. Rör om.
Mata burken någon centimeter ingefära, lite socker och vatten morgon och kväll varje dag i en vecka.

Det är en blandning av mjölksyrebakterier och jäst som ska komma till liv. Så läget i burken måste läsas av. De kan inte kvävas av för mycket ny tillförsel och de kan inte svältas om de är i en tillväxtfas. Efter några dagar ska det bubbla ordentligt och efter en vecka är burken fylld med ingefära i vatten och bubblor, bubblor och bubblor. Jag stötte på Gingerbug för första gången för drygt 20 år sen i Berkeley, men på Youtube finns många småfilmer om hur man gör.

bild2 copy copyÄlggräschampagne
Ca 2 dl ingefärastart-vätska tillförs saftdunken, det vill säga ca 5 msk gingerbugvätska till 1,5 liter dryck. De små ivriga bubbelmakarna kommer att konsumera sockret i saften och producera bubblor. Små goda champagnebubblor. Det tar 2-4 dar i rumsvärme innan det är full rulle i dunken. Den ställs svalt när den nästan är klar. Serveras kyld.

Drycken kommer att vara så gott som alkoholfri ett tag. Jag har inte varit med om att det blir något kvar. Det går åt fort. Så riktigt hur det utvecklas vet jag inte.

Istället för älggrässaft så funkar flädersaft och juicer av olika sorter. Hallonjuice är särskilt gott. Sockernivån sjunker och smakerna blir tydligare och bubblorna är små och goda. Till en enlitersjuice går 1-2 msk ingefärastartvätska åt (lite beroende på hur stor fart det är på bubblandet i burken.

ginger soda

 

Matsamla ängens drottning – nordens vanilj. Lär känna älggräset.

Ängens drottning levererar smak, doft och läskande dryck. Ett växtgeni. Smaken är komplex och går från körsbär till mandel. Älggräset har används till mycket i Norden och kan fortfarande ge det ett ton av vanilj som importeras till Sverige årligen en fight.
Men det vore faktiskt förklenande att påstå att den bara ersätter vanilj. Älggräs har en komplex smak – en vuxen smak och beroende på användning så är det de söta körsbärssmakerna som dominerar eller så tar mandelsmakerna större plats. Men oavsett så smakar den körsbär och mandel samtidigt.

Uppfattningen om älggräset varierar och det är påtagligt vad ett namn kan göra. Engelskans Ängens Drottning skapar helt andra associationer än svenskans älggräs. Det är också bland de engelska recepten som det idag går att hitta mest inspiration till hur älggräs kan användas: saft, sylt, te, som matkrydda, i kakor, i drinkar, som bubblande dryck sk älggräschampagne och som doftpotpurri – den kan användas färsk, torkad och fryst.

Älggräset börjar blomma precis när flädern slutat men är lättare att få tag i ute på fuktiga ängar. När den står i blom i mängd på fuktiga ängar så känns namnet Ängens drottning helt rimlig (Filipendula ulmaria).

(Alla fina bilder på älggräs, saft, sylt mm har tagits av Jessica Andersdotter http://jessicaandersdotter.se/blogg/)

älggräs i landskap 2

Plocka dem en bra bit från vägar och hundkissrundor. Gammal industrimark är också en dålig ide. Ren mark helt enkelt. Använd allemansrätten med förnuft om du plockar utanför egen mark. Men titta längst bak i din egen eller kompisens trädgård – ofta står de där i full prakt utan att någon tänkt på dem.

Älggräs är också en bra introduktionsväxt för att börja matsamla annat än blåbär, lingon och svamp från skog och mark.

Och nu när jag ändå är inne på matsamla så vill jag lyfta en fråga som jag inte kan släppa. På engelskan finns trion: hunting – fishing – foraging. Hur blir det på svenska? jaga – fiska – samla. Jag använder matsamla för alla vegetabilier och svampar vi kan plocka i skog och mark. Vi har t.o.m en allemansrätt för att det ska vara möjligt att komma ut i naturen och bla plocka svamp, blåbär. Men vad kallas det som ett samlingsbegrepp?? Jag har plågat omgivningen med denna undran och det finns idéer om ett gammalsvenskt begrepp som ”tappats” bort och klassikern för att stärka upp vaga begrepp = använd ett prefix. Dvs matsamla.

I kommande inlägg finns recept och beskrivningar av:
Älggrässaft
Älggräschampagne (nästan alkoholfri och mousserande)
Rabarber- och ingefärasylt med älggräs
Citron- och älggrässylt … eller är den en marmelad
Jordgubbssylt med älggräs
Scones med tre sorters sylt (
Jordgubbssylt med vanilj, rabarber- och ingefärasylt med älggräs och citron- och älggrässylt)
Syltkakor med rabarber- och älggrässylt
Torkat älggräs
Fryst älggräs

älggräs i grupp (via mail)

Var uppmärksam – Plocka rätt sorts växt.
Blanda inte ihop älggräs med brudbröd. Älggräset växer i fuktiga marker och brudbrödet växer i torra marker och har helt andra blad även om blommorna liknar varandra.
Från Den Nordiska Floran:
Brudbröd till vänster och älggräset till höger
älggräs - brudbröd

En perfekt utslagen blomma. Hälften blommar och resten är i knopp. Är allra godast!

älggräs perfekt att plocka (via mail)